Gilla-la-la läget

Ja, ibland är det så... Sitter just nu på vägen hem från Baltikum precis söder om Estlands sydligaste ö. Väderleksprognoser om kraftiga nordliga vindar till helgen fick oss att fundera på om vi verkligen skulle hinna hem om vi blev inblåsta ett par dagar i typ Kurressarre (reservation för hur många konsonanter på rad det egentligen ska vara i namnet). Hur som helst så styr vi kosan mot Gotland och vårt ganska kära hemland. Men varje gång man är utomlands så känner man lite borta bra och hemma ganska bra. Det är ju egentligen på havet man vill vara. Fastlandet känns så stelt och tråkigt. Och balter verkar till synes vara väldigt trevliga - fast inte lika trevliga som seglarmänniskor.

Men det är väl som med vintern i Sverige, man måste uppleva det där hemska för att sommaren ska kännas extra bra... Men är det verkligen ett vettigt resonemang? Varför kan man inte få ha det bra jämt? Som om man skulle slå sina barn för att de ska få känna hur extra bra det är sen när man inte slår dem... Eller som om man skulle vara otrogen mot sin fru för att det ska vara extra bra när man inte är det... Eller som att duscha riktigt kallt 6 gånger av 10 för att när man duschar varmt ska kännas extra bra... Nej, jag tror inte riktigt på det. Jag tycker man ska ha det bra hela tiden - och det tänker jag ha!

Men det är klart man blir lite bortskämd med att se solen gå upp ner och havet och färga hela himlen pastellig, träffa massa trevliga människor, kunna springa morgonpromenaden längs sandstränder och äta massor med god mat. Just nu i skrivande stund 04.32 UTC+3 så är solen på väg upp, radion spelar lite tyst i bakgrunden och ett skepp passerade just på styrbordsidan. Sjön ligger spegelblank och det kanske blåser 1-2 m/s. Jag har druckit mitt morgonkaffe från min nya moccabryggare, ätit en macka och varma koppen - smak: äpple.

En rolig sak med att segla på andra sidan östersjön är att det är lite mer allvar. Jag menar man blir uppropad på radion av kustbevakningen och får uppge vem man är, var man ska, var man varit och vad man heter. November, Oscar, Romeo, Delta, Alpha, November - det är vi. S/Y under swedish flag. Sen så måste man ha koll på om hamnen man ska till är klareringshamn. Det är lite som ett datorspel (nej, vänta... datorspelen är som verkligenheten... inte tvärt om...) Man har en radarbild att titta på (man kan konstatera att det 16 nm framåt inte finns ett fartyg) och man navigerar mellan grund och så. Förutom Niclas och jag så har vi en tredje besättningsman: Brad Pitt. Brad är den som styr största delen av tiden. Och han gör det för att han styr så rakt och fint (men någon seglare är han inte riktigt). Brad är som ni kanske förstår ingen riktigt människa. Utan snarare en en elmotor och en stång som håller i rorkulten.

Nej, nu kanske jag ska skriva lite i loggboken istället - det är säkert ändå ingen som orkat läsa hela vägen hit. Snart är jag tillbaka i Sverige iaf. Det är nåt jag saknar där =)

Stay tuned för lite bilder!

Resan fortsätter

Vi angjorde Ventspeils i Lettland tidigt på söndag morgon, 8.00 lokal tid. Resan över var förnämligt lugn. Inklareringen gick mycket smidigt. Det var en 25-årig tjej som fnissande klarerade in oss. Vi gav oss ut och sprang det första vi gjorde och det blev över en timme vi var ute. Vi hann se vackra parker och vackra... En jättecamping och långa stränder. Nyduschade gav vi oss ut på en långpromenad in till stan. Vi köpte lite frukt och grönt samt hittade en trevlig restaurang. Sen slaggade vi en stund och bjöd över grannarna på blåbärspaj. Grannarna hade sin båt på SBS och romen flödade och timmen blev sen. Stärkta av vår vilopaus och romen gav vi oss ut på en kvällspromenad.

Dagen efter siktade vi på att komma iväg till lunch (efter obligatorisk löpning, denna gång längs stranden). Vi kom iväg på eftermiddagen men hade bra vind och seglade i 6,5kn i snitt. Kom fram tidigt på morgonen och tullen var vänliga även här om än mer som man tänker sig tulltjänstemän. Vi sov och gav oss ut på 3 timmarspromenad runt ön. Nu har vi precis avnjutit en genuin middag på det lokala vandrarhemmet och surfar lite gratis trådlöst internet. Vi som trodde att det var landet här.

Over and out.

En sista grej

Om ni vill nå mig kan ni alltid ropa upp oss på VHFen:

Nordan SC4648.

Nu lämnar vi Fårösund i riktning mot Ventspils, Lettland. So long Shengen.

And off we go

Några bilder blir det inte förens vi är hemma igen...

Nu har vi lämnat Visby och gett oss av i stiljten mot Fårösund. Vi grillade återigen och åt chokladpudding till efterrätt. Men som tur var hade vi tagit ett riktigt långt träningspass innan maten =) Och jag måste erkänna att det inte varje dag som flera olika tjejer visslar efter en när man är ute och springer! Gotländskor!

Nu har vi snart klarerat ut och lämnar landet imorgon bitti. Efter bunkring av grädde och mjölk.

Det finns nåt jag kommer sakna mer än grädde dock - en av mina andra laster ;)

Lite uppdatering

Tanken var att vi skulle komma iväg redan på söndagen. Vi handlade strax innan stängning på ICA Maxi och insåg att att avfärd innan måndag var en utopi. Dessutom skulle undertecknad packa färdigt, klippa gräsmattan och laga en större mängd köttfärssås. Sen visade det sig att vi inte hade rätt intyg till båten så det skulle fixas också. Som lök på laxen tog kassörskan betalt för 3 kardemummalängder istället för 3 bullar av samma sort - så båda bestyren löstes på måndagmorgonen. Strax efter lunchtid lämnade vi så Småängsviken och gav oss av i riktning söder ut och vinden blåste rakt i nosen. Efter en stunds motorgång, för att ladda batterierna ;) hissade vi segel och kryssade över Mysingen. Såg Älvsnabbens monument i solnedgång och det var inte utan att jag tänkte på när jag för mindre än en vecka sen seglade förbi där sist. Tillslut närmade vi oss Lacka, en liten klubbholme rekommenderad av ingen mindre än K. Vi gick bort till bastun tätt följda av skärgårdens alla mygg. Bastun var ledig och efter ett par snaba svingar med yxan hade vi också ved. Vi tände brasan och insåg att vi glömt det som kanske är viktigast när man bastar: Ölen. Så som sysselsättning medan bastun blev varm hämtade vi ett par burkar lager. Vi bastade och badade - det konstaterades att livet kunde vara mycket värre. Jag förstår inte varför folk klagar! Vi sov länge och gott.

Tisdagmorgon hann bli lunch innan vi var klara att åka och vi kryssade vidare mot Nynäshamn för att byta impeller, dieselfilter och travare. Vi avnjöt havets rökta läckerheter till lunch och avslutade med 2 kulor glass i bägare på bryggan. Synd att klaga. Dessutom så förde Nynäshamns gästhamn tankarna på det som hände när jag var där sist =) Som om jag inte skulle tänkt på det annars ;) Vi sa farväl till fastlandet och gav oss ut på havet. Efter att ha avnjutit första laddningen köttfärssås och en sjösjuketablett gick jag till kojs och pratade lite mer i telefon innan jag slutligen somnade in. Mitt i natten blev kaptenens ögonlock för tunga och jag väcktes ur min slummer. Kokade lite vatten, åt en kexchoklad och vips var jag redo att möta nattens äventyr. Men så mycket till äventyr var det inte. Har sett 4 fartyg/båtar på radaren men endast två av dem på närmre håll. I skrivande stund har vi 30 distans kvar till Visby och den mojnande vinden har tvingat oss att starta järngenuan. Och ett vindvrid har gett oss bondkryss igen. Ska det bli ett tema för resan? Upplevde soluppgång med endast horisont, sånt är också läckert. Nej, om man skulle ta och segla lite.

---

Sagt och gjort så seglade vi vidare. Jag gick tillslut och la mig och sov på riktigt. Vi kom fram till Visby på eftermiddagen, gled runt, duschade, lyssnade på Reinfeldt och sen så grillade vi våra välmarinerade biffar och åt färskpotatis samt den nu mer klassiska grönsaksröran till. Rödgrönröra - kanske?

Kvällen blev lugn, chillade en del och sen promenerade vi runt på stan i jakt på nåt bra ställe att fukta strupen på.

Onsdagen började med en skön sovmorgon och sedan en lång språngmarsch till Nordenstrand (i jakten på en konfirmand?). Vi gjorde en hälsocheck på Apotektet och shoppade sedan. Vi grillade åter igen och njöt inte dåligt i sittbrunnen (bilder kommer). Just nu sitter jag och bloggar efter lite chillande på ön då min käre kapten tydligen har hittat nåt att göra i förpiken... Jag sitter mest här och längtar bort ;)

Imorn Fårösund och sedan vidare mot Baltikum.

Nu invaderar vi!

N och jag tänker göra ett nytt försök och därmed återuppbygga den forna stormakten Svea Rike. Laddade till tänderna (med mat) så styr vi skeppet (Nordan) mot öst. Vi gör ett pit stop på Gotland och upplever... Ja, Almedalsveckan? Sedan bär det av mot Lettland och vidare upp till Svårland och sen till Omöjligland. Eller Estland och Åland som det heter i folkmun. Men om vi nu ändå ska invadera kan vi ju lika gärna döpa om det.

Annars har sommaren varit fantastisk. Det gick fort genom Frankrike... Vi träffade gamla gymnasiekamrater i Nice. Fröken Jonzon, bla... Men ingenting sånt förvånar mig längre.

Seglade över midsommar. Firade själva aftonen i kustbandet på Huvudskär. Och när jag väl släppt av damerna som jag hade ombord fick resan ett överraskande bra slut...

Min bästisa satte nålar i kroppen på mig så att jag ska vara skyddad mot framtida hot.

Hur når man mig? Ja, antingen via flaskpost eller VHF... Sms funkar väl också.

Men nu måste vi verkligen fara till båten. Skepp och skoj! Load guns with balls! Kasta tankar!

Så här känns det lite på mitt sista sommarlov =)