Sunkhamn och på plats i Small Country

Var förra veckan egentligen tog vägen, det vette gudarna. Och om det är samma gudar som skötte vädret när vi var i Sunkhamn, förlåt Sandhamn, så tror jag inte mycket om dem. Men det var inte vädret som får denna ack så populära gästhamn det föga stolta epitetet. Här pratar vi service. Usch är allt jag har och säga om toaletter och duschar; smutsigt (sandigt, föga konstigt) och 5 kr för 1 minuts kallvatten i sandgucka. Men i övrigt var det väldigt trevligt att spendera två dagar, som sedan blev tre med Peter och Niclas (skilt från Peter-Niklas).

En rolig sak var morgonen när Niclas, Peter och jag hade bestämt förmiddagsfika med Ellens farmor och jag i ottan skulle handla fikabröd. Jag tänkte att krans vore ju gott och beställer en sån. 90 kr, tack. Till historien hör att Niclas dagen innan hade sagt att bageriet var det enda som var riktigt billigt på ön =) Jag betalar iaf 90 bagare för brödet och ber om en påse, då det småregnade. 1 kr, tack. Hade det inte varit för att jag nyvaken med lättbakfylla hade jag tagit den på kort. 91 spänn fattigare men utrustad med fikabröd begav vi oss till det lilla huset för en trevlig fika. Till den här historien hör att vi på kvällen träffar hon som satte priset på kransen. Den skulle egentligen varit dyrare! Hon lovade att kompensera oss morgonen därpå. Sagt och gjort!

Sen fick jag höra en så rolig sak från en Maxiägare. Jag påpekade att hans båt slog lite mot bryggan. Var på han menar att det inte spelade så stor roll... Han menade ju att båten såg ju ut som den gjorde. Jag frågade om han tyckte att det var som att vara tillsammans med en ful tjej. Och sen drog han historia som kan översättas med att ful segelbåt döljer ofta bra segling...

Sen körde jag 40 mil till landet och det bästa var nog när jag kom fram och Elsa och Ebba kommer springandes mot mig och kastar sig i min famn. Sedan har avnjutit vila, lek och arbete i perfekt kombination.

---

La version française!

Les deux jours, qui sont devenu trois dans l'archipel étaient bien, mais pas top =) Il faisait pas trop beau mais j'étais avec des amis. Nous avons fait la voile le premier jour et les suivant restant au ponton.

Je suis arrivé après 400 km sur la route à ma maison de campagne. Dès que j'ai arreté la voiture mes deux nièces me approchaient et m'ont embrassé =) Ca me plait!